Terapefter och psyyykologer

Jag tycker att terapefter/psykologer tjatar för mycket. Får dem lära sig det i psykologiskolan? När man sätter sig i fåtöljen börjar det:

– Hur mår du i ditt eländiga liv?
– Ganska bra, brukar jag svara.
– Men mitt i all skit hur har du det?
– Ganska bra sa jag ju, svarar jag igen och tänker: Men kan han inte sluta tjata någon gång?

– Okey, säger jag för att göra honom nöjd. Jag mår lite dåligt.

Kan dem inte förnya sig de där psykisarna? Säga något annat? Bara så här till exempel:

– Mår ditt eländiga hur liv i du?
eller
– Ditt du hur liv eländiga i mår?

Gör bara nåt!