Om du min enda bloggläsare undrar vart jag hållit hus har jag varit lika infrusen som stackars Ötzi. Istället för att tillbringa tiden i en glaciär hade jag frusit fast i min våning i Högdalen.
Efter att Edit varit uppe med en värmefläkt hos mig, tinade jag upp en aning och kunde röra ena armen för att ringa fastighetsskötaren. Jag var trött på kyla, inte ens spisen blev varm och minsann var det inte en mus jag sett springa över mitt golv en morgon. Möss borde väl inte finnas i en maffig förortslyxlägenhet?

Och han kom, fastighetsskötaren. Tidernas största proffs! Årets skarpaste gympasko! Genom att bara kasta en blick på elementen konstaterade han att värmen var mycket hög hos mig. Det var som värsta Saharaöknen tyckte han.

Sedan la han handen på spisplattan.
— Funkar! Plattan är ju varm!

Nu fryser jag inte mer utan kokar av ilska. Det är härligt! Puss puss♥♥♥♥♥♥♥♥
Ps. Fick ingen Grammis för Sajko. Knappt nån som sett den. Går väl för snabbt för vanligt folk. Eller så har det spridit sig att den är för läskig.
Nästa projekt är att på nytt ta sats för att hitta drömprinsen och att deklarera.
Fasiken vad glammigt livet kan vara.